Det här med alla hjärtans dag har inte varit min grej, tkr det är överskattat och det kom till bara för att affärer skulle tjäna pengar på att folk köper massa skit. Visst det är väll ett fint syfte men vrf kan man inte visa denna uppskattning året runt men i små doser så att det inte bara blir en speciell dag. Och nej det är inte bara för att jag är singel som jag inte gillar alla hjärtans dag utan jag tkr det blir larvigt och för mkt bara, tyckte lika när jag hade pojkvän under alla hjärtans dag.

Idag är det min mormors dag. Hon skulle ha blivit 69år idag. Tycker inte det är gammalt i dagens läge. Hon blev bara 67 min mormor och det är alldeles alldeles för tidigt. Min lilla tant vad jag saknar Dig. Saknar att bara titta upp och ta en rök och dricka kaffe. Saknar Ditt leende, saknar när Du skulle se arg ut men misslyckades, saknar att jävlas med Dig och ställa saker snett, saknar att skratta ihop med Dig, saknar hur mkt "tantgott" Du luktade, saknar att Du grät för minsta lilla, saknar t.o.m. Ditt eviga gnäll...



Älskade lilla tanten om jag bara kunde få en dag till. Minns när jag kom hem till Dig kl. 5 på morgonen en gång när jag hade dygnat. Jag väckte Dig men Du blev inge sur för det utan Du haltade bara glatt upp och slog på kaffe och tog fram kubbar. Håret stod åt alla håll och Du var helt yrvaken men klart Du gick upp och slog på kaffe. Sen så tvingade Du mig att lägga mig i Din säng och sova lite och Du satt Dig i fåtöljen och sov där en stund istället. Söta lilla mormor! Det finns så många minnen och jag vill aldrig aldrig glömma dom. Jag ler när jag tänker på många saker men blir ledsen när jag tänker på att det aldrig kommer bli nå fler... Vila i Frid min tant 14/2 1942 - 4/10 2009 <3

Texten jag skrev till begravning;

Jag vandrade hem men kom vilse på vägen

förlora min vän, mitt liv och min ängel

Har tappat all kontroll, kan inte ta beslut

Jag är fast i en cirkel och hittar inte ut

Lilla älskade mormor vad jag saknar dig mitt hjärta

Ingen kommer någonsin förstå, hur mycket det smärtar

Tårarna kan inte sluta forsa ner för mina redan rödgråtna kinder

Mormor du skulle ju hjälpa mig över alla höga hinder

Jag försöker vända blad men allt går tillbaka till det förra

Jag orkar inte tänka längre allting bara snurrar

För här står jag med alla minnen som du gav

Och undrar och frågar vad fan finns det kvar?

Jag dränker mig själv i ett hav av tårar

Jag är ute till havs och förlorat min åra

Tiden går och jag vill hålla dig hårt

Att släppa dig nu, för mig är det svårt

Hör tårar ta mark men det är väl ingen som ser

hennes vålnad är stark så det är väl inget problem

Mitt hjärta slår hårda slag mot min bröstkorg

Allt blir svart och snurrigt och jag fylls med en oändlig sorg

Jag minns mormor när du skällde på mig när jag ställde något snett

Du skulle se arg ut men när du försökte så var det det roligaste jag sett

När man kom till dig ibland så lös du upp när du såg mig

Tittade som en ledsen hund och frågade: har du cig med dig?

Eller när man överraskade dig på morgonen och du såg vettskrämd ut

Alla dessa stunder är plötsligt slut

Jag vänder mig till dig gud och ber dig lyssna

För mitt skrik kommer aldrig nånsin tystna

Hur fan gör man när allt tar så snabbt slut

Vad gör man när man inte vet om man står ut?

Lilla mormor, nu kan du vara lugn

Aldrig mer behöva oroa dig eller känna dig dum

Jag ber dig att alltid sväva nära mig

Älskade lilla mormor vad jag Älskar Dig

Vila i frid

Tack för att Du var en underbar tillfällig gäst i mitt liv



//Ström

"Natten är som ett spindelnät för många sorger"